Jag fetstilar intressant avsnitt.


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=197313                           
Visst ser han trevlig ut, men frågan är vad han vill.
Vi får nog se upp med den här typen av förslag.
Var Kyrkornas Världsråd står tror jag vi vet så...
och där finns inte mycket kärlek till det judiska folket/
/egen fundering/KK
 
 
000000000000000000000000000000000000000000000000000
Mitt kall är att vi ska kunna vara ett. Men det är inte ett kall att alla ska vara medlemmar i Kyrkornas världsråd, säger norrmannen Olav Fykse Tveit, 49 år, som tillträder som dess generalsekreterare efter nyår. | Foto: Jacob Zetterman

 

Hans uppdrag är att förena alla kristna

Efter årsskiftet tillträder norrmannen Olav Fykse Tveit som generalsekreterare för Kyrkornas världsråd: Mitt kall är att vinna världens kyrkor

Hans jobb är att (för)ena världens alla kristna. Norrmannen Olav Fykse Tveit blir efter nyår generalsekreterare för Kyrkornas världsråd, och han ska stå för enhet i en tid då den globala kristendomen genomgår en stor intern tvist om synen på homosexualitet, äktenskap och bibelsyn.

- Min vision är densamma som när Kyrkornas världsråd etablerades, att kyrkan är kallad till att vara ett och att vi kristna på så sätt kan visa världen vår gemensamma tro och vårt evangelium, säger 49-årige Olav Fykse Tveit när Dagen träffar honom.

Lugnt och sansat lägger han ut texten om hur kyrkor ska kunna överbrygga barriärer, och mitt i mångfalden kunna hitta varandra i den gemensamma tron på Jesus.

Efter nyår kommer den lutherske teologen att representera den organisation som på global nivå ska stå upp för kristen ekumenik, och som i dag företräder omkring 560 miljoner kristna världen över. Olav Fykse Tveit lämnar därmed sin tjänst inom den norska kyrkan, där han haft i uppdrag att leda kyrkans internationella ekumeniska arbete.

Katolska kyrkan ännu inte medlem

Kyrkornas världsråd har främst lyckats förena protestantiska och ortodoxa kyrkor, medan den katolska kyrkan inte är medlem, liksom en lång rad pentakostala och evangelikala kyrkor. Det innebär att i praktiken har majoriteten av världens kristna inte hoppat på det globala ekumeniska tåget.

- Mitt kall är att vinna alla kyrkor, att vi ska kunna vara ett. Men det är inte ett kall att alla ska vara medlemmar i Kyrkornas världsråd, säger Olav Fykse Tveit.

Han menar att även katoliker och evangelikala rörelser är och bör vara en del av ekumeniken, och att även kyrkor som inte formellt är medlemmar i Kyrkornas världsråd ges möjlighet att delta i olika ekumeniska forum på annat sätt.

Men målet med det ekumeniska arbetet är inte bara att det ska vara ett diskussionsforum där man träffas lite då och då om man har lust. Det är också viktigt att hitta konkreta sätt att samarbeta.

Olav Fykse Tveit nämner Borgågemenskapen som ett bra exempel, där lutherska och anglikanska kyrkor hittat en samarbetsform, där bland annat Svenska kyrkan ingår.

Teologisk och praktisk vision

Olav Fykse Tveit berättar att den ekumeniska visionen både är teologisk och praktisk. Rent teologiskt kan det handla om att olika kyrkor erkänner varandras dop. Rent praktiskt kan det handla om att engagera sig för miljön. Dagen möter exempelvis Olav Fykse Tveit under det pågående klimattoppmötet i Köpenhamn, dit han kommit för att föra kyrkornas talan.

- Kyrkan är på plats tillsammans med kristna biståndsorganisationer för att hitta ett gemensamt uttryck, för att ta ansvar för skaparverket och för att visa att Gud älskar hela skapelsen. I en global diskussion är det viktigt att världens kyrkor får en global röst, säger Olav Fykse Tveit.

Fattar beslut i samstämmighet

I dag finns en stor debatt inom kristendomen som handlar om synen på äktenskap och om homosexuellas plats i kyrkan, där flera kyrkor i västvärlden har intagit en mer liberal ställning jämfört med andra kyrkor.

Hur ser du på den klyfta som är på väg att växa fram runt dessa frågor?

- Kyrkornas världsråd har aldrig tagit ställning, och jag tror inte att vi kommer att göra det eftersom vi har en princip att fatta beslut i konsensus.

Olav Fykse Tveit tror att orsaken till att sexualmoralfrågor blivit så infekterade inom kristendomen beror på att det är en frågeställning som är allmängiltig och som alla kan förhålla sig till. Frågor om sexualmoral är också viktigt utifrån hur en kristen förstår Bibeln, och att frågor om homosexualitet och tro har blivit en stor symbolsak med en het laddning.

Men Olav Fykse Tveit vill också poängtera att problemställningen kring de här frågorna är väldigt nya, och i dagens debatt måste man ta hänsyn till att förändringen har gått väldigt fort.

- Det får mycket uppmärksamhet just nu. För fyrtio år sedan var det kvinnopräster som fick stor uppmärksamhet i mitt hemland Norge.

Sval debatt om kvinnliga präster

Debatten om kvinnliga präster pågår fortfarande, men har kylts ner betänkligt med årens lopp.

- Jag tror att trycket i debatten kring de här frågorna också kommer att förändras över tid och att olika kyrkor kommer att vänja sig vid att de har olika ståndpunkter. Kyrkornas världsråds roll är att bidra till att olika kyrkor kan mötas ändå, att skapa en plattform för att prata sig samman på en seriös nivå. Inte bara att kyrkoledare skriver brev till varandra via tidningar. Förhoppningen är att man ska få en större förståelse för varandras åsikter.

Det finns även andra spänningar inom Kyrkornas världsråd som Olav Fykse Tveit måste hantera, exempelvis mellan ortodoxa och lutherska kyrkor, men framför allt mellan kyrkorna i nord och kyrkorna i syd.

Mellanösternkonflikten en het fråga

En annan het fråga som Kyrkornas världsråd har att navigera i är Mellanösternkonflikten.

När Dagen möter Olav Fykse Tveit har han precis anlänt från en ceremoni i Betlehem på Västbanken, där han deltog i offentliggörandet av Kairosdokumentet. Det är ett dokument skrivet av palestinska kyrkoledare med inspiration från ett dokument som författades av sydafrikanska ledare 1985 i kampen mot apartheid. I dokumentet vädjar de kristna palestinierna att omvärlden ska hjälpa till att upphäva den israeliska ockupationen, bland annat vill de att kyrkor runtom i världen ska bojkotta Israel.

- Palestinas kristna är en väldigt utsatt grupp och hela det palestinska folket befinner sig i en olycklig situation, säger Olav Fykse Tveit.

Bland annat beror det på den skuld som européer kände efter andra världskriget, vilket gjort att man accepterat en israelisk ockupation av palestinsk mark. Det här är en situation som Olav Fykse Tveit inte kan godta.

- Vi som kristna har ett kall till att älska både det israeliska och det palestinska folket. Vi kan inte sätta det ena framför det andra, och vi måste stötta dem som står för fredliga lösningar.

Solidaritet med kristna palestinier

Han menar att de kristna palestinierna i sammanhanget är en viktig politisk grupp, och de tillför ett helt annat perspektiv i konflikten, och därför är det viktigt att de lyfts fram.

- Vi måste visa solidaritet med vår medlemskyrka där och lyfta fram dess vittnesbörd. Och de kristna som menar att palestinier måste flytta från sina hem borde tänka igenom sin teologi en gång till. Att det skulle vara Guds vilja att palestinier måste lämna sina hem, det kan inte vara kristendom.


Fakta: Detta är Kyrkornas världsråd
 Ekumenik på global nivå började växa fram i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.
 Bland annat hölls 1910 en tongivande konferens i skotska Edinburgh som många ser som en startpunkt på ett internationellt ekumeniskt samarbete.
 Kyrkornas världsråd bildades 1948, efter ett långt förberedelsearbete.
 I dag representerar rådet omkring 560 miljoner kristna från 349 kyrkor och kristna organisationer i omkring 110 länder.
 Sverige har tre medlemsorganisationer, det är Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan och Sveriges Kristna Råd.
 Kyrkor som inte är medlemmar i Kyrkornas världsråd är välkomna som observatörer eller att delta i andra ekumeniska forum.
 Ett samarbete som vuxit fram den senaste tiden är Global Christian Forum, en plattform för diskussion där alla kyrkor är välkomna att delta.